
En stad i staden
Jönköping är en expansiv kommun med attraktiva arbetsgivare och stark inflyttning. Området runt Munksjön har sakta förvandlats från industriområde för att i stället låta människor flytta in och komma nära vattnet. Munksjöstaden är en sammanhållen stadsdel på västra stranden med smidigt gång- och cykelavstånd längs kajen och strandpromenaden in till centrum. Fem minuter med cykel, tjugo till fots. Att gå eller springa runt Munksjön har blivit lite av folkrörelse, och varför inte fortsätta över till Rocksjön och dess spänger, som dessutom är naturreservat.
Men redan i närmaste kvarteren har du det mesta som vardagen efterfrågar – matbutik, vårdcentral, apotek, bank, gym, frisör, bagare och lokalknådad pizza. Men även andra restauranger som sprider matkultur från olika hörn av världen till Munsksjöstaden. Runt närliggande Torpaplan finns också många uppskattade näringsidkare där du snabbt blir känd kund och får ett personligt bemötande. Munksjöstaden gör tveklöst vardagen rätt smidig och bekväm. Jönköping är Sveriges tionde största tätort med cirka 150 tusen invånare och nu blir det plats för fler.
Detaljerna som gör din vardag unik.
Om du promenerar utmed Munksjön har du ditt hemkvarter i sikte hela vägen runt. Kajplats 17 fångar ögat med sin varierade gestaltning och tydliga siluett, den höga delen – tornet – sträcker sig djärvt upp hela 13 våningar. Alla kommer veta var du bor när du berättar vart du ska flytta. Detaljplanen för området förordar tegel och fasader som varierar var tjugonde meter – i höjd, i färg och på andra vis skapar variation i gatubilden. Tanken är att det ska upplevas som olika huskroppar när du möter huset från de olika väderstrecken. Stilen skulle kunna rubriceras som någon slags industri-klassicism.
En byggnadstrend inspirerad av storstädernas förvandling av stora gamla hamn- och industriområden. Precis som här i Munksjöstaden. Arkitekten har både varierat sockelvåningens höjd, där det finns lokaler för butiker och restauranger och de indragna takvåningarna som får olika höjd och olika plåtbeklädnader – kortenplåt, rheinzink och en mässingsfärgad plåt. Där emellan byter teglet färg och struktur, och även balkongerna kommer variera i storlek. Det som är genomgående i kvarteret är storleken och färgen på de höga fönstren och dörrarna ut på balkongerna och takterrasserna. In på gården kommer du både via två stora trappor och via ett antal trapphus på varje sida.
Åtta unika takterrasser. Penthouse i eget våningsplan. Balkonger i två storlekar. Franska balkonger. Indragna balkonger (våning 1). Hörnbalkonger (tornet). Detaljerad sockelvåning. Levande sedumtak. Solceller på taket. Teglet i olika förband. Plåtbeklädnader. En levande innergård. Garage och förråd. Vinkällare. Butikslokaler i gatuplan. Cykelrum.
Teglet talar
Munksjöstaden vilar på historisk mark dubbelt upp, kan man säga. Namnet kommer av det medeltida kloster som franciskanermunkar uppförde i slutet av 1200-talet vid sjöns norra strand. Ett kloster som omsider byggdes om och på till ett befäst slott, vilket sen utgjorde den södra utposten i dåtidens Sverige. Det var troligen munkarna som introducerade den brända stenen i staden – teglet – och hantverket att mura. Ett ovanligt beständigt och flexibelt material som de troligen benämnde tegula, för så heter det på latin, från ett ord som betyder ”täcka”. Utöver byggnadskonsten förde munkarna också med sig kunskaper inom botanik, medicin och boklig bildning.
Teglet är än i dag ett material som präglar nästan hela Munksjöstaden – gamla och nyare byggnader. Ruinerna av slott och kloster är fortsatt synliga under en nyare byggnad längre in mot staden utmed kajen. Spåren av Munksjö pappersbruk är högst påtagliga i hela området. Svensk industrihistoria som startade på 1860-talet, och en verksamhet som lever och frodas än i dag i området. En gång var Munksjö AB en av Europas största papperstillverkare, idag en av de mest specialiserade. Det är teglet och industriarkitekturen som inspirerat arkitekten bakom Kajplats 17 – utposten mot vattnet.


EN, TVÅ, TRE SJÖAR



